First day of spring..

Idag står det i kalendern "first day of spring", vilket betyder "vårdagjämning" i Sverige antar jag. Vad jag förstått så har det snöat hemma i kalla Sverige. Här ligger snön kvar från häromdagen. Men solen har strålat hela dagen. Innan jag och lill-killen begav oss till skolan för att hämta stora grabben så gick vi till lekplatsen :) Mysigt!

Min värdfamilj har matchat med en ny tjej som ska ta över efter mig. Det känns jättekonstigt eftersom nu är det verkligen definitivt att jag ska hem. Visst, det har det väl varit tänkt hela tiden. Men nu går det inte att ångra sig.

Nu hoppas vi att jag inte "råkar" hitta en annan anledning att stanna ;)

T

St. Patrick's Day

Idag är det St. Patrick's Day, en irländsk högtid som firas med mat, öl och gröna dekorationer. 

Igår var vi inne i city för att se paraden. Jag menar, hur ofta har du chansen att se män i kjol? 

Det var väldigt kallt (jag som skickat hem mina vinterkläder med mamma). Det började snöa också efter ett tag. Paraden ska tydligen hålla på i flera timmar. Vi stannade lite mer än 2 sen gick vi till "PubCrawl". 

PubCrawl är något man köper biljetter för (vi fixade våra gratis). Man "signar in" på en av de utvalda barerna och så fick vi ett "inträdesband" som man visar upp att man köpt biljett, grön plastmugg, vars en öl-biljett och en bok med karta och lista på alla pubar och klubbar man kunde gå till. Eftersom jag skulle jobba på kvällen så drack jag inget, så S fick min ölbiljett, lyckos henne! :) 

Alla i stan vad klädda i grönt, skrek och sjöng :) 

När jag slutade jobba bar det ut för lite party i White Plains (som är nästa stad över). Vi hade jätteroligt! Det vi minns i alla fall ;) 

Nyss avstigna från tåget som var fullpackat!

En av klubbarna vi gick till.. allt i grönt!

"Take a picture of me!!"

Män i kjol

St. Paddy's day-fin :) 

 Idag har jag legat i sängen hela dagen, gick upp klockan 18 då det var dags för irländsk middag.

T

Did somebody say: "SALE?!"

Fredag, fredag, fredag... Wiiiiie!

Denna veckan har känt jättelång. Jag och S kom på att det måste vara för att vi ställt fram klockan. Många, även jag, har känt sig extra trötta i veckan. Måste vara för att vi förlorat en timme? Eller det är kanske bara vår ursäkt för denna veckans trötthet (:

Igår var en minst sagt spännande dag.. lilleman spydde, spydde och spydde - nice! Jag torkade spya och lyckades aldrig riktigt bli av med stanken förrens hela jag hoppade in i duschen och mina kläder åkte i tvättmaskinen. Stackars liten sa efter första rundan med gråten i halsen "What happend?!" Stackare! Ajja, han mår bättre idag. Det måste varit något han käkat för ingen feber eller liknande. Även han har verkat lite trött denna veckan.
Idag har vi tränat lite baseball i trädgården, riktigt roligt. Har lite roliga videor också, men mer om det när jag kommer hem ;) Här är en bild från idag i alla fall:

När jag slutade jobba fräschade jag till mig lite och sen mötte jag upp S för lite rea-shopping. Hela veckan på tv'n har jag sett reklam om en rea som ska pågå på i en affär med märkeskläder. Så det var ju ett måste att åka dit o se vad allt stohej vad om. Sagt och gjort!

Blev med en "Vera Wang" väska och är rätt nöjd! :) Och ja, Vera Wang är en "big deal"! :) 

Imorgon ska det firas "St.Patricks Day" inne i city. Tyvärr så måste jag jobba på kvällen, vilket suger! Men sånt är livet ibland. Ska ändå in för att se paraden och alla gröna öl alla snackar om! :) Självfallet kommer kameran med och i nästa inlägg bör där komma en glimt om min outfit jag handlade saker till idag :)

T

Back to reality..

Jag har lyckats smälta mamma och syrrans besök hos mig. Igår var vardagen tillbaka till sitt vanliga med frukost, skola, lek och middagsvila. Kändes ganska bra, men tiden går ju så snabbt.

Det kändes ju som en evighet sen jag visste att mamma skulle komma hit, vi räknade ner först månader, sen veckor och till sist dagar (mamma räknade även timmarna). Men nu är det tisdag, bara 2 dagar sen jag släppte av dem på flygplatsen och jag undrar "var tog tiden vägen?". Nu är det blott bara ett minne, känns mer som en dröm att dem va här. Har så svårt att förstå att dem verkligen HAR VARIT HÄR HOS MIG.

Det är inte lång tid kvar innan det är dags för mig att sätta mig på flyget inför resan hemåt igen. Familjen har börjat leta ny au-pair och jag har börjat checka av saker i min "att-göra-i-new-york"-lista. Tiden går ju så himla snabbt!

Det finns fortfarande massor av saker jag vill göra, så mycket att det är hög tid att börja skära ner på fest och shopping för att kunna ha råd med allt ;) Vi får väl se hur det blir med den saken! :P

T

Visit from home

I tisdags hade jag en vanlig arbetsdag innan det var dags att träffa mamma igen för första gången på detta året och också på 7 månader. Jag var riktigt spänd och nervös att få träffa henne igen :)

Tanken var att när jag slutade jobba klockan 4 så skulle jag ta tåget 4.41. Men min värdmamma var tvungen att ringa larm-bolaget då larmet gick av utan anledning samma morgon. Så jag missade det tåget och tog istället 5.06 (lite halvt stressad över att mamma skulle få vänta länge på hotellet helt ensam)
Tanken var ju egentligen att jag skulle hämta henne på flygplatsen men så blev det inte heller.

Ajja.. väl på tåget kändes det som att jag aldrig skulle komma fram. Jag hade värsta resväskan i sätet mittemot mig och hade musik i öronen. Väl framme på Grand Central skulle jag sedan ta "shittle"n till Time square och sen gå till hotellet. Inne på Time Square var där tusentals med folk kändes det som.. och man trängdes för att komma över gatan, lagom irriterande emellanåt (men jag skulle ju få träffa mamma snart:)

När jag väl äntligen ser hotell-namnet lättar jag lite.
Sen ser jag mamma hålla upp en kamera mot ljusen "hon ska bara ta foto på Time Square" tänker jag. Jag ser en handväska bakom mamma och tänker "det va ju hemskt vad den där kvinnan står nära mamma, stackars henne". När jag väl kommer närmare mamma säger jag "Hej mamma!", ler och går fram för att krama henne. Men innan hon hinner säga något, dyker någon annan fram från bakom ryggen på henne - lillasyster!
Jag föll i tårar av lycka och inser att detta är en planerad överraskning, att ta med syrran hit för att hälsa på mig!

Där stod jag nästan mitt på Time Square i tårar. Tårar som symboliserade lycka, längtan och massor av saknad. Med min brist på socker, eftersom jag inte käkat sen lunch, började jag skaka eftersom så mycket adrenalin lämnad min kropp.

Denna veckan har varit så fantastiskt rolig! Vi har inte hunnit med så mycket som jag trodde, men vi har hunnit med det viktigaste - att få umgås och ta igen "förlorad tid".
Såklart fanns en saknad av att pappa inte var med, men är man ingen storstads-människa är det mycket pengar att lägga. Nu är det ju trots allt bara 5 månader innan jag får träffa honom igen :)

Mycket känslor hade jag när jag idag släppte av dem på flygplatsen, men lyckades ändå hålla tårarna tillbaka, även om det var svårt. Nu är dem i luften på väg HEM igen.

Fröknarna Kolenko i Central Park, NY

Vilken vecka!!

T - Livet slutar aldrig överraska..

Imorgon ...

Mitt leende har inte försvunnit på hela dagen. Kan inte fatta att imorgon kommer min kära mamma till mig. Äntligen ska jag få träffa henne. Vi ska verkligen bara mysa och mysa :) Upptäcka stan tillsammans och bara göra toppenroliga saker :) 

Sist jag träffade henne sa jag hejdå, på Kastrup flygplats..

För er roliga människor med appen "what's app": man kan alltså spela in ljud och skicka till varandra gratis. Så jäkla roligt. Har skickat iväg några hälsningar på det sättet idag, så himla mycket roligare att få ett meddelande på det viset. Så ni som inte har appen; skaffa den! Det är superskoj! :) 

T

En liten längtan..

Jag läser mitt jobbs blogg flitigt. Jag är superintresserad över hur deras vardag ser ut nu när jag inte tar del av den för ett tag. Det får mig att inse vilken fin arbetsplats jag har att komma tillbaka till när det är dags för mig att återvända.

Ni vet den där känslan man ibland har när man vaknar "ååh.. dags för jobb idag igen". Jag har aldrig haft den känslan sen jag började på Lyckebo. Varje dag är en dag med glädje, spontanintet och skratt. "Bara vi har roligt" är ett av våra citat :)

Jag börjar tänka massor på hur det blir när jag kommer hem. Jag menar, nu har jag varit borta över halva tiden, och det har ju gått så fort. Jag vet att tiden "står stilla hemma", men jag känner ändå att jag hat massor att ta igen när jag kommer hem. Det finns massor av fina människor att träffa, jag en lägenhet som jag faktiskt bara längtar till (även om jag typ hatade den innan jag åkte hemifrån, så va den ju faktiskt MITT hem), jag längtar till mitt jobb och jag saknar faktiskt min egen vardag lite grann.

Jag vill inte hem nu men det ska bli så kul att komma hem sen
T

På bättringsväg..

Jag är på bättringsvägar. Min hals är fortfarande svullen, och jag har fortfarande ont. Men nätterna är värst så jag lyckas ändå jobba under dagen. Idag har jag till och med lyckats skratta lite :)
Kan inte vänta tills detta är över, så jag kan gå tillbaka till gymmet. Jag är inspirerad över mig själv. Att jag lyckats gå ner i vikt, i Amerika, typ det fetaste landet på jorden.
Jag känner mig stolt och jag är taggad för att fortsätta ett bra jobb på gymmet :)

En nära vän till mig lärde mig ett ord jag trodde hon hittade på. Ordet "kurera", när hon sa det till mig första gången skrattade jag och trodde hon skämtade. Men ack, så fel även jag kan ha.

Men jag lovar att kurera mig och bli bättre snart

T

Läkarbesök

Idag har varit en tuff och känslosam dag. Jag började få halsont i söndags, tänkte inte mer på det utan jobbade på och gjorde mitt vanliga. Men efter två nästan sömnlösa nätter valde jag att åka till läkaren. Antog att jag behövde antibiotika. Åkte in med ett papper som visade att jag hade försäkring och jag trodde att med det pappret skulle jag slippa betala. Men kvinnan i receptionen säger att dem inte tar min försäkring, och om jag ville ha vård kunde jag betala $ 188 !! Jag ringer min area-director som inte svarar, messar min värdmamma som säger "betala så får du pengar av mig" (vilken ängel!)  Medicinen kostade inte mer än typ $ 14.

 Inte förrens idag inser jag hur bra vi har det i Sverige. Ett läkarbesök kostar några hundra och medicinen är inte dyr. Tack o lov för plus-försäkring!!

Fick hjälp ganska snabbt vilket var skönt. Fick min antibiotika för 10 dagar, sen var det dags att åka hem.. 

Nu ligger jag i sängen, har knappt ätit på hela dagen, försökte få i mig 2 "scrambled egg" men om jag fick i mig hälften så är det nog allt. Tog min andra tablett för dagen till den middagen och ska ta en ny innan jag går och lägger mig. Antibiotika är något magiskt, kan knappt vänta till imorgon då jag borde känna mig mycket bättre. Jäkla hals! 

Om jag ska vara optimistisk (som jag anser att jag faktiskt är) så har jag en rolig nyhet med allt detta lidande. Inne hos doktorn behövde dem en vikt på mig. Och som ni vet så har jag inte haft modet att väga mig sen jag kom hit. När jag ställde mig på vågen kunde jag inte låta bli att titta vad det stod. Såklart stod det i pounds, så jag fick vänta tills jag kom hem och "översätta" det till kilo. 

Med facit i hand kan jag glatt meddela att jag gått ner sammanlagt lite mer än 10 kg sen jag kom hit. Helt ofattbart, att jag hade gått ner visste jag, men aldrig att jag trodde det skulle vara så mycket. Är nere på en vikt nu som var år sen jag va.. jag ska försöka kämpa på och försöka åstadkomma några kilon till innan jag åker hem. 

Jag har även pratat allvar med mina chefer som sa att dem behövde mig tillbaka på Lyckebo den 12 augusti. Så som det ser ut nu, så blir det att jag åker hem veckan innan. Har så mycket att stå i med lägenheten, så jag behöver ett par dagar att komma till ro :)

Nästan så jag känner mig lite nervös över att åka hem. Det kommer vara skrämmande att se att allt är precis som vanligt. Eller ja, förutom att Ystad fått "Subway" och att Malmös "Emphoria" äntligen är klart. Man får se till de små sakerna också :) 

T

Dreams do come true

Gud vad jag känner mig kass när jag ser att mitt senaste logg-inlägg var en vecka sen. Jag var så duktig i början och bloggade i stort sett varje dag. Men som vardagen började gå och dagarna började lika varandra finns det tillslut inte mycket att berätta om varje dag. Utan när det händer något särskillt blir det roligare att göra inlägg.. 

Finns det något ni som läser vill veta, eller undrar om, så maila mig: therese.kolenko@gmail.com

Alla hjärtans dag var en mysig dag. Dagen innan var jag och fixade en liten present till mina två favvisar. Det blev den här tröjan till lill-killen som är ett stort fan av ELMO :)
Till stora killen gjorde jag en liten skattjakt. Jag satte upp lappar i huset med ledtrådar hur han skulle hitta sin present. Detta tyckte han var extra skoj! Han present var ett biobesök med mig. Jag umgås mest med lillen eftersom stora killen är i skolan hela dagen. Så jag tänkte att han och jag skulle kunna få lite tid tillsammans, och jag hoppas att han uppskattar det lika mycket som jag gör :)

I helgen blev det lite shopping i "SOHO", jag lyckades hitta ett par örhänge, men det var allt. Som ni säkert vet så får jag fin-besök av mamma om exakt 2 veckor och vill unna mig och henne en massa då. Så jag försöker spara så mycket pengar jag bara kan. 

T

3 så enkla ord

Det här med au-pair livet är skoj! Det är intressant: du är i ett främmande land, talar ett annat språk och du lever i en kultur annan från din egen. Jag trivs jättebra.
Men det finns saker som också blir lite "jobbiga" emellanåt. Jag som bott ensam i 2,5 år innan jag kom hit känner väl att det är enorm skillnad att helt plötsligt bo hos en familj igen, nästan som att "flytta hem igen" fast ändå inte. Min värdfamilj låter mig ha ett privatliv, dem frågar vem ska ska träffa och var jag ska, men det är ungefär det. Jag får göra i stort sett vad jag vill. Jag bor nere i en inredd källarvåning, med vardagsrum, badrum och mitt sovrum. Det är verkligen toppen här. Jag kan bara gå en våning upp när jag vill ha sällskap, någon att prata med eller när maten är klar ;) Och när jag känner för ensamtid går jag bara våningen ner igen och låser in mig på rummet. (ni som känner mig väl vet att låsa in sig på rummet inte riktigt är min grej, och att jag är uppe och spenderar tid med familjen så mycket jag kan).

Idag sa lilla M till mig när vi höll på att byta om från pyjamas till vanliga kläder "I like you", från ingenstans så säger han dessa 3 orden. Jag har ju sagt till honom "I love you" och han har svarat desamma tillbaka, men denna gången kändes det lite extra i hjärtat.

Jag vet om att jag gör ett bra jobb här, barnen gillar mig, jag kommer bra överens med föräldrarna och jag har kommit in i hela au-pair-grejen väldigt bra.

Igår blev jag erbjuden att stanna ett år till. Inte rakt ut, men jag och min värdmamma stod och pratade om allt möjligt. Jag berättade att jag, när jag kommer hem, har jobb att komma tillbaka till. Vi pratade om att de flesta au-pairer inte har något att komma hem till. Jag sa då, "om jag inte haft mitt jobb att komma hem till, hade jag övervägt att stanna ett år till". Då säger hon "jag skulle kunna vara väldigt egoistisk och be dig stanna" Hon sa också att "alla är ersättningsbara" (hård sanning, men det är sant). Men jag berättade då för henne, att det är inte lätt att få ett jobb i Sverige idag, nog inte någonstans. Hon gav mig alternativet att gå i collage här och jobba hos dem samtidigt, men det hjälper mig inte hemma direkt. Jag sa till henne att jag älskar mitt jobb, jag trivs jättebra. Jag sa att när det börjar närma sig, så kommer jag nog tycka det är riktigt skönt att komma hem. Som man alltid sagt "borta bra men hemma bäst"

Men efter det samtalet så går funderingarna hej vilt, vill jag stanna? Kan jag stanna bara 6 månader till? Svar: Ja. Men vill jag?

Undrar vad Lyckebo hade sagt ..
.. ajja, den tiden den sorgen

Innan jag kommer underfull med vad jag vill så njuter jag :)

T

Beauty and the beast

Helgen var planerad med massa roligheter, fest och utforskande. Meeeeen, än en gång så sa väderguden ifrån. Snöstormen Nemo skulle komma och göra vinterland över New York (kom jag inte hit för att få fint väder liksom) :P Som vanligt så överdrev amerikanarna och köpte hem mat, lagade mat för nästan en hel veckan, köpte vatten, generatorer och liknande i skräck om att uppleva Sandy all over again. Men så olyckligt var det inte. Någon storm märkte jag inte direkt av, men när jag vaknade lördagsmorgon såg jag att en halv meter av fina snöflingor hade landat överallt. 

Helgens planer blev inställda under lördagen och jag gjorde inte så värst mycket, tog det lugn och det var faktiskt ganska skönt. 

Söndag åkte jag och tjejerna in till city för att se teaterföreställningen "Beauty and the beast". Vi var de enda vuxna som inte hade sällskap av barn under 7 år. Men vafan.. teater är ju skoj att se på! :)

Söndag kväll satt jag barnvakt och tjänade en extra slant, klirrar fint när man snart får finbesök :)

T

"Bang with friends"

En av mina nära vänner här i America la ut en rolig länk igår. Det är en ny app som Facebook har lagt till. Den heter "bang with friends".
Den går ut på att du har dina facebook-vänner, dem som du vill "bang" eller på svenska "ligga med", klickar du in ditt intresse till. Det är totalt anonymt för alla, förutom om den du klickat i klickar i dig också, vips så har appen hjälpt dig hittat ditt nästa O.N.S.
Denna appen finns alltså på riktigt och finns tillgänglig att installera på din facebook..

Enjoy!

Ganska roligt! :)

Läs artikeln om appen här:
http://www.fastcodesign.com/1671768/bang-with-friends-the-beginning-of-a-sexual-revolution-on-facebook

T

Rysningar och gåshud

Idag såg jag på facebook en massa videos som olika personer lagt ut. Allt ifrån roliga bebis-videos till sorliga återseende. Den här videon fick mig att bokstavligen gråta. Så otroligt fin, låten är nu på min spotifylista och lyssnar på den med rysningar och gåshud. Jättefint!

Brudens pappa har just gått bort och hennes bror har spelat in henne favoritsång och den spelas på hennes bröllopsdag. Samtidigt så skiftar nära manliga släktingar att dansa med henne, när hon egentligen skulle dansat med sin pappa. 

 

Såntexten finns här:

http://www.elyrics.net/read/b/bob-carlisle-lyrics/butterfly-kisses-lyrics.html

T

Brooklyn Bridge

Igår åkte jag och en kompis till stan för att hitta så kallade "consigment stores", vilket i all sin enkelhet är second hand affärer med designer saker. Vi var båda väldigt exalterade och hade höga förväntningar. Min kompis (S) hade letat på nätet efter affärer i olika delar av New York. Hon lyckades hitta 2 i Brooklyn och vi bestämde oss för att ta dem 2 först. 

När vi ändå skulle till Brooklyn föreslog jag vi tog 2 flugor i en smäll och gå över bron, vilket vi gjorde. Men fyy bubblan vad kallt det var! 

När vi väl kom fram efter långt letande blev vi väldigt besvikna.. en pytteliten affär med knappt något alls i. Så vi åkte tillbaka till Manhattan igen. Det blev en det häftiga bilder:

Detta är bara en av flera ställen folk sätter lås på. På låsen står där namn och datum. Jag antar när man kommer hit med sin käraste eller något, att man sätter ett lås som ett minne. Funderar starkt på att ta med ett till nästa gång :)

# Walk across the Brooklyn Bridge - CHECK!

T

Cognatio multum potest

Innan jag sa "hej då" till mamma och pappa på Kastrup flygplats, den 13 augusti 2012, gav dem mig ett brev. Ett brev som, jag förstår, dem lagt ner mycket tid och energi på.

I brevet beskrev dem hur stolta dem båda var över mig och hur glada dem är för min skull att jag kommit dit jag är idag. Men egentligen borde dem vara stolta över sig själva. För att det är tack vare dem som jag är den jag är idag.
Det är tack vare dem jag vågar stå för mina åsikter, skratta och gråta. Det är tack vare dem jag vågade testa mina vingar och åka ut på äventyr på egen hand. Att få utforska en del av världen är det inte många som får göra. Det krävs engagemang, självförtroende men framför allt mod.

Mina föräldrar har precis firat sina födelsedagar. Pappa i början och mamma i slutet av januari månad. Att sitta på Skype och prata med dem betyder otroligt mycket. Att få se deras ansikten och att få höra dem skratta och berätta om sitt liv. Samtidigt så är det en trygghet för mig att veta att dem lyssnar på allt jag har att berätta.

Så vad jag vill säga är : 
Tack mamma och pappa för mina vingar

Jag älskar er ofattbart mycket. Detta hade jag aldrig klarat av utan er, ni är bäst!

Syrran, tro inte jag glöm dig. Du har och kommer alltid ha en särskild plats i mitt hjärta. Du är min andra halva, utan dig är jag inte hel!

T

Free giftcard

Igår var en händelserik dag :) Jag och en kompis (S) var på gymmet på morgonen, tränade i en och en halv timme. Vi va på löpbandet, crosstrainer och så styrketränade vi med grabbarna, armarna är gaaanska ömma idag. Men det är bra!! 

Efter det åkte vi hem till henne, duschade och gjorde oss i ordning för att sen åka in till the big city. In där, vi åkte till chinatown. Det var nästan som att komma tillbaka till Thailand fast utan den där underbar värmen. Samma prylar överallt, människor som vill att du ska komma in och titta på just deras saker. Visst, man kan hitta en hel del bra saker - till bra pris. Men det tar på krafterna. Tror man får ge sig fan på det en dag och bara shoppa loss :) 

Men jag har nog aldrig hört så många gånger på rad "you have very beautiful eyes". Fjäsk till max liksom! :) 

Efter vi gjort stan åkte vi tillbaka till Scarsdale och började göra oss redo för en kväll med partaj i White Plains :) Vi åkte till en klubb som hette "Coluseum" (stavning). Vi fick höra att tjejer gick gratis in och plus att de första 50 typ, fick 25$ presentkort på "Victoria Secret". Så dit gick vi in, gratis tog emot presentkortet och sen ut igen. Där va nästan inget folk, så vi gick till barerna vi brukar hänga på :) 

Vilken kväll!! :) Hade så otroligt roligt! :) Av många anledningar. 

Hamnade på efterfest tillsammans med S och två grabbar. Vi spelade "beer-pong" eller vad det nu heter :) Jätteroligt! Första gången för mig, men jag va faktiskt ganska bra :) 

Min outfit

T - Live your life - the way you want to

"Let's go home"

Igårkväll var jag på så otroligt bra humör att jag åkte till gymmet för att göra av med lite kalorier! :) Igår var jag på strålande humör och idag lika så :) Gymmet igår gick bra, 3 miles på 45 minuter. Lite power-walk och lite löpning - Duktigt Therese! :)

Idag har det varit en helt vanlig dag. Pappan har jobbar hemifrån, jag och M har varit på Gym-time och det va skoj :) Dem har lite olika aktiviteter och så avslutar dem med att barnen får stämpel på händerna. Min lilla vill helst ha så många som kroppen har plats för. Han drar upp tröjan för att få på magen, drar upp ärmen på tröjan för att ha långt upp på armen, och han tar av sig strumporna för att få på sina små söta fötter. Så fort han får en, tittar han på mig med en överexalterad blick och springer till mig och visar :) Jag då, dagisfröken som jag är, blir lika engagerad och frågar om han inte vill ha några till :P Idag efter att han fått sina stämplar, så knackade han på mig, tittade på mig och sa att det va dags att gå hem. Precis som "nu har jag fått vad jag kom för, let's go home" :) Sötnöt!
Så vi gjorde precis som han ville, åkte hem, åt lunch och sen blev det eftermiddagsvila för honom.
Sen gick vi till grannen och lekte tills jag slutade jobba :)

Imorgon är det torsdag, dagen innan fredag :) Min fredagskänsla kommer redan krypande :)

T

Living the dream..

Måndag igen. Jag har blivit frisk och kry och känner att jag har ny energi. Jag är på strålande humör och jag känner att livet just nu känns fantastiskt! :)

Jag avslutade nyss ett Skype-samtal med en nära vän hemmifrån. Som jag saknar! Det finns mycket att göra i New York - No doubt! Men det finns också mycket man vill visa. Så känner jag. Det finns jättemycket jag vill visa upp för mina kompisar hemma. Mycket som jag ser varje dag och som jag anser vara min vardag.

Tiden står still hemma säger alla när jag pratar med dem. "Tiden står still och vardagen fortsätter" På ett sätt kan jag knappt vänta innan jag själv är tillbaka i min gamla vardag. Att gå till Lyckebo för att jobba, Där jag går till min granne/arbetskollega för AW. Att ringa min nära vän bara för att höra hur hennes dag varit och för att berätta om min. Att planera tjejkvällar, fester och mys med dem jag tycker om mest av allt.
Men samtidigt så är min vardag annorlunda nu, och jag trivs och älskar livet. Allt går så bra. Allt är så kul och spännande. Jag lär mig nya saker varje dag, om mig själv, om USA och språkligt.

Momentet just nu som jag ser fram emot är när mamma kommer och hälsar på! På ett sätt vill jag inte ha besök, för att jag vet att det kommer bli jobbigt när dem åker hem igen. Men jag ser verkligen fram emot att få krama och prata med henne. Berätta om alla knäppa människor jag träffat, få visa platser jag sett, uppleva nya sidor av New York. Få saker går att beskriva, berätta eller visa. En del saker ska upplevas. och;
Mamma, när du kommer hit så kommer vi ha det toppenbra!! :)

T

Before we know the word of it, I'll be home

Längesen jag uppdaterade nu, men det har inte hänt sådär värst mycket på senaste tiden.

I fredags var jag och min sydafrikanska tjej-kompis ute och "car-bar:ed" och bar-hoppade. Så otroligt kul att träffa nya människor och prata. Folk här är så intresserade om dig och ditt liv. Vart du kommer ifrån och din bakgrund. Det är roligt, för det känns äkta på något sätt :)

Massa dans och en hel del (för många) drinkar senare åkte vi hem vid 4 snåret. Tacksam över att jag sover i källaren och riskerar inte att väcka resten av familjen som garanterat ligger och sover vid den tiden. Det blev en kväll med många roliga minnen och en del suddigheter, men det hör till ;)

Lördagskvällen blev det lugnt, kände mig ganska sliten från dagen innan och spenderade kvällen med filmtittande. Såg filmen "The Dictator" - vilket skit!! Verkligen inte min sorts humor. För er som faktiskt TYCKTE OM "Borat", kanske gillar denna. Men inget för mig..

Det är över 5 månader sen jag lämna Sverige, och jag måste säga att tiden går snabbt fram. Hela december och julen gick dunderfort, och nu är vi redan i mitten av januari.

Before we know the word of it, I'll be home. 

Utan att nämna för mycket vill jag säga "Tack" till mina vänner där hemma som inte glömt mig.. Tack till er som ringer, skriver SMS, mejlar och för att inte snacka, skickar brev! Jag saknar er mer än ord kan beskriva och häromdagen ville jag inget annat än bjuda på vin och tacos.  

Tack till er som fortfarande rår er till mig när ni behöver stöd - ni har ingen aning om vad det betyder.

Jag må vara långt borta, men en stark och äkta vänskap blir inte svagare av långt avstånd - kanske snarare tvärtom?

T

Update from New Years Eve

Här kommer lite bilder från nyårsafton. 

Min dag såg följande ut: jag jobbade till klockan 3, vid sextiden skulle vi ta tåget in mot city. Vi hade köpt dyra biljetter till en klubb som heter Websters Hall (som tydligen funnit i stenålders tid). Innan vi drog till klubben åkte vi till de sydafrikanska grabbarnas lägenhetshotell för lite fördrinkar som det så fint kallas :) Dem bodde på typ 27:e våningen med utsikt över empire state building och hur mycket som helst av resterande New York. Riktigt häftigt! 

Sen begav vi oss mot tunnelbanan och mot Websters Hall. Vi hade riktigt roligt. Det blev en galen kväll såklart.. halv elva morgonen efter kom jag hem utan sömn och gick direkt o la mig. 

Vilken minnesvärd kväll!

T

Suddenly it happens..

Idag gjorde jag en tatuering, är helnöjd. Killen som tatuerade mig, har även gjort Charlie Sheen för inte så längesen ;)  

Halvt suddig bild..

T