Ett kärt återseende..

Pratade nyss med en nära vän hemma ifrån. Kändes jättekonstigt att inte höra hennes röst i telefonen. Mycket börjar känna konstigt just nu. Snart har jag varit hemifrån i en månad och man börjar märka småsaker saknas.

Jag saknar att telefonen inte ringer klockan halv tio och väcker mig en lördag
Jag saknar en vän som ringer och peppar mig i min vardag, vännen som gör min vardag underbar.
Jag saknar dig att ringa så fort det är något jag vill berätta, roligt som tråkigt.
Jag saknar att inte kunna ringa min syster och spendera min tråkiga dag tillsammans med henne.
Jag saknar att inte känna till vartenda gata jag kör på.
Jag saknar att inte höra nyheterna på radion på svenska.


Men samtidigt så önskar jag att jag hade alla här så jag kunde få visa alla allt som finns här.

Jag önskar alla kunde se hur häftigt allt är här
Jag önskar att alla kunde äta den goda maten jag äter
Jag önskar att alla kunde hänga med mig ut på äventyr
Jag önskar att ni kunde träffa de härliga töserna jag träffat
Jag önskar att ni visste hur härliga människorna är här!

Det är en otroligt omställning att hela tiden behöva tänka på vad du säger, inte bara för att du inte vill säga något fel, utan även för att du måste tänka på hur du ska säga saker med rätt översättning. Jag kan  inte påstå att jag har svårigheter med språket. Jag får ofta komplimanger, och en del tycker jag pratar utan accent - detta gör mig otroligt glad och stolt  (vilken min engelsk-lärare också borde tycka).

Jag älskar att jag kom hit, det är något av det bästa jag gjort i livet hitintills. Jag gillar min Värdfamilj otroligt mycket, jag gillar mina värdbarn jättemycket. Jag tycker själv att jag har kommit in i rutiner och jag kämpar varje dag för att få dagen att bli så bra som möjligt, och det har dem varit också.

And more to come <3

T