Helgen

Helgen började bra.

Gårdagens tjejkväll gick superbra :) Jättetrevligt och roligt hade vi! Tacosen var välsmakande och drinkarna blev goda :) Vi spelade lite spel och fick reda på lite snaskigheter om varandra :) Kl ett drog de 2 sista som skulle vidare till Öja, då plockade jag undan lite snabbt sen gick jag och la mig :) 

Fick ett samtal inatt, som höll på i nästan 1,5 timme :) Trevligt att pratas vid tyckte jag :) 

Idag när jag vaknade, pratade jag med mamma på msn. Hon frågade om jag ville med till ÖB. Ja, sa jag :) Men kort därefter fick jag "ÖB får vänta, mormor är i ambulans på väg in  till sjukhuset" Jag ringde upp mamma, då berättade hon att P var på väg in till sjukhuset med henne. "Vill du med till sjukhuset" frågade mamma "självklart" svarade jag.

 

Mamma hämtade upp mig knappt en kvart senare och vi körde in om och hämtade syrran på vägen dit. När vi kom dit, satt både P och Y med tårar i ögonen, då förstod jag att det va allvarligt. Och då brast det för mig också. Sen den minuten, har tårarna i stort sett runnit i 2 timmar. 

Mormor, har fått konstaterat KOL. Men anledningen att hon åkte ambulans in var för att hon var på väg in i KOMA eftersom hon har fått DIABETES!! Jag har inte riktigt förstått hela historien, men hon väger inte alls mycket.

Jag fick en chock när jag såg henne när dem flyttade henne från ett rum till ett annat. Hennes handled var inte tjockare än en femkrona, såg det ut som. Det såg inte ut som att där låg något under täcket alls. Hon är så otroligt mager, väger knappt 40 kg och är ca 176cm lång. Detta säger inte lite! Om hon bara hade fått ta ett sockerprov för 12 veckor sen hade hon inte blivit såhär sjuk! Hon hade sluppit må såhär dåligt, och hon hade fått hjälp direkt! Läkarna sa, att hade hon inte kommit in idag, hade hon haft 24 timmar och sen dött!

Det kvittar hur mycket man ställer in sig på såna här situationer, man blir aldrig tillräckligt förberedd. Man kan hon aldrig förbereda sig på en sån här grej. På vägen in till sjukhuset funderade jag på när jag såg mormor le sist. Det minnet funderar jag på fortfarande. Hon har varit halvkass ett tag, och det känns inte bra i mig att inte kunna minnas sist jag hörde henne skratta. 

Det går nog aldrig att sätta ord på känslor som jag känner nu. Det har varit en tuff eftermiddag för oss alla. Mycket tårar, tankar och frustration.

Jag vill bara lämna ett meddelande till alla rökare: Tänk på era barn, syskon, föräldrar och andra anhöriga som blir drabbade för att du väljer att fortsätta röka. Tänk på vad du utsätter dina nära för, och framför allt dig själv, när du hamnar i situationen som min mormor sitter i just nu. Jag förstår att det är ett stort steg att sluta röka, och att det är som att säga till en tjock person att han/hon borde banta. Det svider att höra, men se också vilken skada det gör, och hur illa de anhöriga mår.

Ett beroende  är ett beroende, så är det. Sen om det är cigaretter, choklad, kaffe eller coca cola. Det kvittar egentligen, för det är nog lika svårt att sluta vilket som. Man får nog försöka tänka på vad för skador som sker när man väljer att börja (eller att inte sluta). Det är en utmaning, helt klart. 

Jag vet om att övervikt inte är bra för någon alls. Jag har kämpat i stort sett hela mitt liv för att komma närmre "normalvikten". Jag har kämpat, svettats, gråtit och verkligen försökt så otroligt många gånger. men någon stans är det något som säger att "jag duger som jag är, varför anstränga sig, jag mår ju bra". men frågan är om man verkligen gör det innerst inne. Svaret på den frågan besvarar jag genom att träna 6 pass i veckan. Man kommer till en gräns, sen klarar man inte mer.

Försök att tänka på hur du själv mår. Ta en minut och fundera på hur du verkligen mår. Försök att lämna allt annat åt sidan för en stund. Finns där för dina vänner, men välj att ta han om dig själv först. Var inte så otroligt stolt att du inte ber om hjälp när du behöver. Våga ringa det där samtalet till din nära vän, förälder eller syskon när du känner att du behöver någon. Våga säga nej, till saker för att DU inte vill. Gör inte som alla andra förväntar sig av dig, bara för att det är vad dem andra tycker. Gör det Du vill, när Du vill. 

Ta vara på livet, du lever bara en gång. 

T