Måndag

Väldigt suddig bild, men man får en liten chans att se hur mitt klädval såg ut i morse (:

Jag har nyss sett typ fem Sex And The City avsnitt i rad. Det är ju egentligen en skam att man inte sett dem tidigare, några har man väl hunnit med, men nu märker jag hur lite av dem jag sett, och hur underhållande det faktiskt är! Dem pratar om så relevanta saker. Sex, killar, förhållande. Det är roligt att se och höra. Man känner igen sig i en viss karaktär i vissa åsikter, men i någon helt annans i andra. Detta är något även för killar att se, ni kanske lär er något! Och ibland märker jag hur jag skrattar av igenkännelse!
På torsdag ska jag äntligen till Linda för att färga mitt hår igen, utväxten tar kål på mig! Ska bli skoj ! Sen får man väl använda det där presentkortet jag fick av frisören vi mannekäng för i lördes för lite bättre gårprodukter? Tror det gör susen ;)

Sen funderar jag på att ta en spa-dag. Göra en ansiktsbehandling, lite massage, bubbelbad. Bara ta hand om mig själv, känns som att det hade varit skönt! Någon som vill med ? Visst, det är dyrt. Men vem förtjänar inte lite vardagslyx, dessutom är det lite av en investering i dig själv. Desto snyggare du känner dig, desto bättre mår du - i alla fall jag!

Klart.se säger att det ska bli fint väder imorgon, så vi ska gå till stranden med kidsen. Det ska bli skoj :) Jag verkligen älskar mitt jobb. Jag trivs bra. Jag kommer aldrig glömma den tiden då jag sa "jag ska aldrig jobba på dagis, byta blöjor och torka snor hela dagarna" Men dem jag berättade det för, berättade inte för mig om allt det där mysiga. När dem är så trötta att dem somnar i famnen. Eller när man har samling, och du lär dem något nytt, eller när du kommer in en dag och får kommentaren "vad snygg du är idag Therese". Man blir glad och inspirerad! Barn är så kloka och smarta, och framför allt spontana! Dem säger vad dem tänker och känner.

Tänk när man själv va barn, allt som behövdes för att göra ett skrapat knä bättre, va ett plåster -  helst ett sånt med en fin figur på. Tänk att det va som tråkigast när mamma/pappa alltid kom och hämtade från fritids när man hade som roligast, och verkligen inte ville hem. (nu tycker man inget annat än att det ska bli hur skönt som helst att få komma hem) Tänk när det va så lätt att skaffa vänner "ska vi leka?" det va det enda du behövde säga (du behövde inte oroa dig för vad dem skulle tycka om dig, eller om du hade en märkes tröja på dig, eller va för mobiltelefon du har) Hade du otur va du tvungen att locka med något, extra fina klistermärken/bokmärken, de nyaste Spice Girls-bilderna svårare va det inte.
Tänk så ytliga vi är egentligen -  varför är vi inte mer som barnen?
T